Hej nu har jag varit tyst i en vecka, jag har spenderat tid med min älskade fästmö så inte riktigt haft tid att skriva. Jag gillar att ha det ganska simpelt ändå en riktig hemmaperson då jag verkligen har enorm människo fobi, jag och fästmön har mest tagit det lugnt, pratat en del, lagt pussel spelat lite, handlat ja helt enkelt ett vardagsliv tillsammans och bara haft det mysigt och umgåtts. Jag fyllde även år den 18 januari, så jag är numera 31 år "gammal". Hur har eran vecka varit ni som läser? Dela med er i kommentarerna om ni vill jag läser och svarar gärna :). I morgon alltså fredag, då ska jag jobba och ha ett möte med min godeman. Det var nog allt denna hamstern hadde på hjärtat denna gången, ni får ha det så bra därute allihopa, ta hand om er :). P.S lite off topic här, jag hoppas ni andra har kärlek ni också, finns verkligen ingen bättre än min fästmö hon verkligen finns där för mig alltid och förstår mig stor kram till dig, vet att du kommer läsa detta sen :).

Hej, i morgon ska jag på ett möte på kommunhuset för att prata om att få komma in på ett stödboende, det ska bli intressant, försökt komma in i 2 år så jag hoppas verkligen det går som jag vill. Jag har aldrig mött en person i mitt liv som tagit mig med storm som min fästmö gör, hon ställer upp i vått och tort genom allting oavsett vad det gäller kunde inte ha fått en bättre tjej i mitt liv, och nu på torsdag ska jag åka dit och vara där nästan en vecka det ska bli grymt underbart :). Idag har jag mest tagit det lugnt, sovit i princip hela dagen och känner mig omotiverad så blev att jag beställde en kebabtallrik. Idag mår jag hyfsat ändå för att vara jag, men hoppas jag mår bättre efter maten och förhoppningsvis blir dagen bättre jag vill skratta istället för att deppa :). Ikväll kommer jag spela ett spel som heter Deep Rock Galactic, det ska bli väldigt kul, tänkte ta det efter maten. Det var nog allt för denna gången tack till er som läser och kommenterat, ha en bra vecka hälsningar hamstern :).

Jahaja då var det helg då, jobbade i fredags det var skönt, har saknat mitt jobb under semestern. Klockan är nu 02:27 i denna skrivande stund, planen var väll igentligen att sova men kände för att blogga lite först. Jag ser fram emot den 16 januari då åker jag till min fästmö, det är det bästa jag vet, att bara umgås ha det bra och verkligen rå om varandra :). Nu i helgen är planen mest att ta det lugnt spela lite och vara social med mitt hjärta. Denna natt har jag en del demoner I huvudet som jag kallar dom (röster i huvudet) dom säger att jag inte är värd någonting men vet att det bara är skitsnack. The Expendables går på tv just nu, det är en bra film tycker jag. Jag har en lite annorlunda tanke i huvudet just nu att jag badar i hamburgare dressing, vet såklart att det är demonerna också men tycker det är lite kul vilka konstiga tankar dom kan ge ibland xD. Det var allt jag hadde att säga för gången trevlig helg allihopa ta hand om er var ärliga och snälla mot varandra :) Gummi over and out, peace!

Idag har det varit en hemmadag, förutom ett ärende till apoteket. Laga mat, diska, tvätta, dusha så jag är redo inför jobbet i morgon. Jag har väll inget speciellt sådär att skriva idag igentligen men kan försöka fylla ut lite. Jag önskade verkligen jag inte hadde sån enorm människo fobi som jag har, det förstör så mycket, saker som andra tar för givet t.ex att gå och handla, går jag och handlar har jag konstant hjärtklappning, blir helt genomsvettig och sönder stressad, fixar kanske max 1-2 timmar utomhus sen vill jag bara i princip gräva ner mig. Har ni andra samma problem som jag? Dela gärna med er, skulle vara intresserad av att höra just era dagliga svårigheter :).

Jahaja, då var semestern över, spenderade både jul och nyår med min fästmö :). Jag är i bilen på väg hem till Strängnäs nu(skulle aldrig köra och skriva så oroa er inte, jag är inte chauffören). Nu på onsdagen den 8 januari börjar jag jobba igen, ska bli kul att komma igång igen men saknar redan min fina Jenny :) jag hoppas dessa 10 dagar går fort. När jag väll kommit hem ska jag packa upp lite saker kanske äta nånting eventuellt dricka ett glas vatten sen sätta på mig mina grymt bra 7.2 hörlurar och pumpa musiken, musiken har hjälpt mig igenom många stunder. Bara för att fylla ut lite kan jag skriva lite onödig fakta om mig själv. 1: Jag är livrädd för vatten. 2: har spelat World of Wacraft i totalt 15-16 år. 3: Jag levde på falsk lycka innan jag träffade min fästmö, trodde jag var lycklig innan men ack så fel jag hadde. 4: min favorit maträtt är lasagne, skräpmat så är det pizza. 5: Jag fyller år den 18 januari men har namnsdag den 19 januari. 6: jag är en väldigt stor person som roligt nog många är rädda för, men innerst inne är det jag en riktig kram björn. 7: Min favorit färg är blå. 8: när jag var cirka 1 år gammal höll jag på kvävas av en potatis, på väg i ambulansen till sjukhuset svalde jag ena halvan på vägen dit och andra halvan när vi precis hadde anlänt till sjukhuset. 9: jag är höjdrädd men klättrade och räddade en katt mitt i vintern på ett balkongräcke när jag var 20, bodde ingen brevid våran balkong och katten hadde klättrat över mitt i vintern, det var natt fanns ingen att ringa, så jag gick över balansgång i cirka 4, meter dit och tillbaka när det var halt för att rädda katten, hadde jag snubblat hadde jag ramlat ner i stenplattor från cirka 10 meters höjd. 10 : mina fisar låter som ankor (jag skojar verkligen inte) xD. Det var nog allt jag hadde på hjärtat denna gången ni där ute som läser får ha det så bra. Jag älskar dig min fina Jenny puss och kram, vet att du kommer läsa mitt inlägg :).

Hej, nu på sista tiden känner jag mig otroligt nere, känns som vad jag än gör så är det fel? Personer ber mig göra på ett sätt, jag gör som dessa säger, ändå klagar dom, ber mig göra på ett annat sätt så gör jag det med så klagas det ändå oavsett vad jag gör blir det fel fattar inte... Varit otroligt självhatisk nu i några dagar och tänker relativt ofta på att bara ta livet av mig för jag inte orkar att aldrig känna att jag duger till. Jag har aldrig riktigt blivit omtyckt av andra då jag sticker ut för mycket med min ärlighet, ända gången jag brukar duga är när andra behöver min hjälp. Jag försöker bara vara en bra människa mot andra men känns som jag får tillbaka brödsmulor för allt mitt slit. Sova kan jag inte heller jävla skit liv man har mellanåt xD. Nu på söndag åker jag till hemtrakterna igen, träffa "glada" familjen som varken förstår mig eller mina diagnoser ska bli otroligt roligt (eller inte). Nä fan, för att försöka skriva något positivt, saker kunde väll ha varit värre, jag har i alla fall några saker att glädja mig åt, har en otroligt vacker och underbart snäll fästmö som försöker hjälpa mig så gott hon förmår , gillar mitt jobb, haft en hobby inom IT saker som än idag kan hålla mig sysselsatt i timmar :)

Det finns något som jag grubblat över i hela mitt liv som jag aldrig riktigt lyckats få svar på, tänkte förhoppningsvis kanske ni som läser kan hjälpa mig? Sedan barnsben ställer jag verkligen upp på alla, hjälper med verkligen allting jag förmår oavsett om jag är trött upptagen eller dylikt, alltid rak och ärlig, säger vad jag tycker och känner, brukar säga vad jag vill ha och vad jag inte vill ha. Det slutar alltid med att jag gör verkligen allt för andra men i princip får nästan ingenting tillbaka oavsett vad jag gör, vad gör jag för fel igentligen? Vill bara bli behandlad med vänlighet kärlek och omsorg samt ärlighet tillbaka precis som jag ger till alla andra som jag håller kärt. Är jag verkligen inte värd bättre än lögner svek smygande tassande, pratade bakom ryggen på och så vidare? Detta fenomen har kört mitt självförtroende i botten så länge jag kan minnas och eftersom människor fortsätter göra detta mot mig fast jag vänligen gång på gång ber dom sluta blir jag totalt ignorerad och mitt psyke får sig ett turn om och om igen. Ligger här med världens självmordstankar och enormt självhat just nu och tvivlar på mig själv att det är jag som är problemet. Varför kan jag inte göra nånting rätt för? Med vänliga hälsningar från Hamstern med en allt för tung sten i bagaget.